4 historiska platser längs med cykellederna

I södra Sverige finns ett stort antal lämningar och platser av kulturellt och historiskt värde. Alla berättar en historia om hur människor i Skåne levde förr i tiden.

Vid hamnen i Åhus hittar du borgruinen. Foto: Lisa Wikstrand

I södra Sverige finns ett stort antal lämningar och platser av kulturellt och historiskt värde. En del platser är omslutna av mystik och sägner, där det är svårt att ta reda på vad som är sant och inte. Många av platserna har väldokumenterad historia, där skildringar ur arkiven målar upp en tydlig bild hur platser uppkom och vad den inneburit för människorna runt den. Alla berättar en historia om hur människor i Skåne levde förr i tiden.

Klicka på rubrikerna för att läsa mer och se platserna på kartan!

Arkimedeskruven

Vid vackra Ekenabben finns en nio meter lång och åtta ton tung skruv, Arkimedesskruven. Trots att det ofta går både troll och vättar i skånsk lokalhistoria så är det faktiskt ingen jätte vid namn Arkimedes som har tappat sin borr. Det är ett verktyg för att pumpa vatten!

I slutet av 1800-talet användes skruven till att torrlägga mark för odling. Skruven var driven av ånglok, och placerad i ett rör i vattnet. När skruven snurrar “skruvas” vatten uppåt i röret, och kan tömmas ut. Främst användes Arkimedesskruvar för att få upp vatten ur gruvor. 

Just denna skruv var en av dem som användes för att anlägga odlingsmark av Nosbysjön, vilket idag är stadsdelen Österäng. Sedan 2004 finns den i utemuseumet vid Ekenabben. 

Yxornas häll

Söder om Simrishamn finns det många hällristningar: figurer som huggits och knackats in i berghällar och klippblock. 

På Yxornas häll finns ett flertal ristningar som är daterade till bronsåldern. I hällen finns nästa 150 olika ristningar som avbildar människor, djur och vagnar men även symboler och ett flertal obestämbara figurer. Bland ristningarna hittar du även skålformade fördjupningar, mellan 3-10 cm diameter och upp till 5 cm djupa. Dessa kallas älvkvarnar och används enligt sägnen av älvor.

Kolerakyrkogården utanför Baskemölla

Idag är kolerakyrkogården utanför Baskemölla en rofylld plats. Mitt bland betesmarker, ekar och björnbärsbuskar finner vi den stenomgärdade gravplatsen. 

Koleran kom till Sverige 1834 och skulle komma att drabba landet i nio omgångar fram till år 1873. 37 000 människor dog, av Sveriges dåvarande population på ca 3,5 miljoner.

Sjukdomen nådde det lilla fiskesamhället Baskemölla år 1855, då två försäljare från Västergötland som förde smittan med sig. I byn var det tio stycken som dog, dessa begravdes en bra bit utanför det lilla samhället. Idag står där en minnessten med de avlidnas namn, alla utom ett litet spädbarn som ännu inte hunnit få sitt namn.        

Åhus borgruin "Aosehus"

Vid hamnen i Åhus hittar du ruinen av vad som tros vara Skandinaviens äldsta stenborg. Dess placering gjorde den till en av landskapets viktigaste borgar då syftet var att skydda inloppet till Helge å.

Borgens berättelse sträcker sig tillbaka till åtminstone 1149 då ärkebiskop Eskil fick bland annat Åhus och en del av Bornholm av kung Sven Grate. Då fanns borgen redan på platsen. Sedan dess har borgen omnämnts genom historien bland annat i samband med att kung Kristoffer intog “Aose hus” 1262, och även påven omnämnde borgen 1316 då han bestämde att detta skulle vara platsen för ett möte mellan Danmarks och Sveriges ärkebiskopar.

Denna artikel är baserad på resultatet av en kulturarvsinventering utförd av Josefine Larsson (praktikant miljöenheten, avdelningen för regional utveckling).